lottas_header_liten.jpg

Lotta Gustafsson är doktor i medicin samt har en magisterexamen i biomedicin. Hon har bedrivit Post Doc arbete i USA inom cancerforskning samt nutrition. Nu forskar Lotta vidare inom nutrition och cancerimmunologi samtidigt som hon slutför en läkarexamen vid Karolinska Institutet i Stockholm. Lotta ägnar tid åt att förbättra hälsa hos i övrigt friska individer men även de kroniskt sjuka som söker hjälp utanför sjukvården.



 

ABN_e_handel_support_5.png

lev-bild_med_frakttext.jpg


Nyhetsbrev

Anmäl dig till All by Nature's nyhetsbrev genom att skriva in din e-postadress här!

*  
facebook_F.jpgtwitter_T.jpg

 

 

Besök oss gärna på Facebook och Twitter


         lottas_header.jpg

Solen som medicin?

Forskning visar att D-vitamin är ett potent verktyg för att förebygga hälsa. D-vitaminbrist är ett ökande problem i världen då t.ex. 50 % av den brittiska befolkningen har en brist av detta livsviktiga ämne (1). D-vitamin produceras i huden då denna utsätts för sol, dock produceras alldeles för lite D-vitamin mellan oktober och mars hos befolkningen som bor norr om 35 breddgraden (2). Tillverkning av D-vitamin i huden påverkas också av bl.a. pigmentering, solkrämer och ålder. En solskyddsfaktor över 15 absorberar 99 % av UVB strålningen, vilken är den strålning som vi behöver för att kunna producera D-vitamin i huden. Man får i sig små mängder D-vitamin via kosten men långt ifrån tillräckliga mängder för att kompensera för ett solfattigt klimat. För att få i sig tillräckliga mängder via kosten skulle man behöva konsumera 50 glas mjölk/5 makrillar/50 sillar eller 100 ägg per dag!

Idag ordinerar sjukvården främst D-vitamin för att upprätthålla god skeletthälsa hos kvinnor som får östrogen vid klimakterieproblem. Man ger även barn D-vitamin för att motverka benskörhet.

D-vitamin är ett hormon som reglerar 2000 gener vilket motsvarar cirka 10 % av det mänskliga genomet.
D-vitamin minskar inflammationen i kroppen och det finns D-vitaminreceptorer i både hjärna, mage, tarm, immunceller, muskler och fett. D-vitaminbrist är en viktig faktor kopplad till cancer, hjärtsjukdomar, högt blodtryck, infektionskänslighet, lungsjukdom, astma, allergier, autoimmuna sjukdomar, diabetes, övervikt, autism, fibromyalgi, kronisk smärta, artros, osteoporos, muskelsvaghet, muskelförtvining, missbildningar, psykiatriska och neurologiska sjukdomar som depressioner, schitzofreni, Parkinsson och demens (3, 4, 5).

Det kan tyckas märkligt att D-vitamin är kopplat till så många sjukdomstillstånd men med tanke på att vitaminen är ett hormon som reglerar 2000 gener så blir det mer begripligt. Det har fokuserats mycket på D-vitamin inom forskningen de senaste åren men trots dessa övertygande resultat är inte ännu D-vitamindiagnostik prioriterat inom sjukvård.

Hur kan man själv göra för att få tillräckligt med D-vitamin?
-Regelbunden exponering för middagssolen. Exponering av så mycket av huden som möjligt men noga med att aldrig bränna sig. Huden producerar cirka 10 000 IE D-vitamin som motsvarar 20-30 minuter solexponering under sommartid.

-Intag av 5000 IE D-vitamin per dag i 2-3 månader varpå man testar sina nivåer av 25-hydroxyvitamin D. Man bör justera sin dos så att man håller en nivå mellan 125-200 nmol/ L (50-80 ng /mL) året runt (rekommendation från Vitamin D Councils läkare i USA). I Sverige ligger referensintervallet av 25-hydroxyvitamin D på 75-250 nmol/liter. Alltså, Vitamin D Council rekommenderar nästan dubbelt så högt lägsta referensvärde jämfört med Sverige.

-Barn rekommenderas 1000 IE per dag (2).

Överdosering
Det är normalt svårt att få i sig farliga mängder D-vitamin. De som råkat ut för D-vitaminförgiftning har tagit drygt tio gånger mer än vad som beskrivs här. Man bör kontrollera sitt 25-OH-D värde emellanåt.

Klicka här för att se All by Nature's sortiment av D-vitaminer

Referenser
(1) E. Hypponen, C. Power. Hypovitaminosis D in British adults at age 45y: nationwide cohort study of dietary and lifestyle predictors. Am. J. Clin. Nutr. 2007.
(2) Vitamin D council, USA.
(3) M.F. Holick, T.C. Chen. Vitamin D deficiency: a worldwide problem with health consequences. Am. J. Clin. Nutr. 2008.
(4) C. Annweiler et al. Vitamin D and Ageing: Neurological Issues. Neuropsychobiology. 2010.
(5) EP. Cherniack et al. Some new food for thought: the role of vitamin D in the mental health of older adults. Curr Psychiatry Rep. 2009.


Lottas andra artiklar:

Solen som medicin? (2011-04-04)
Forskning visar att D-vitamin är ett potent verktyg för att förebygga hälsa. D-vitaminbrist är ett ökande problem i världen då t.ex. 50 % av den brittiska befolkningen har en brist av detta livsviktiga ämne (1). D-vitamin produceras i huden då denna utsätts för sol, dock produceras alldeles för lite D-vitamin mellan oktober och...
Viktkontroll i vintertid (2011-01-11)
Om man är överviktig och har en lägre kroppstemperatur kan det vara särskilt viktigt att få fart på sin ämnesomsättning. En del tror att om man äter mindre, går man ner i vikt. Att äta mindre kan medföra en svältsituation i kroppen så att ämnesomsättningen då fungerar sämre, vilket snarare leder till...
Försöker du gå ner i vikt och bli piggare? (2010-12-03)
Sköldkörteln är en hormonproducerande körtel lokaliserad på halsen, strax under struphuvudet. Sköldkörtelns hormon går direkt ut i blodet och påverkar ämnesomsättningen. Det är viktigt att sköldkörteln får den näring som den behöver. Det är även viktigt att vi inte utsätter den för...
Förkyld trots att dina D-vitaminnivåer är optimala? (2010-11-11)
Förkylningstider är här. Vad är egentligen skillnaden mellan sommar och vinter mer än att man badar mer på sommaren? Solen är längre ifrån oss. Enkel logik. Får du tillräckligt med D-vitamin, solens vitamin? Många accepterar att vintern är förknippad med förkylningar och lägre stämningsläge, kanske...
Probiotika-bredare medicinska tillämpningar än tidigare beaktats? (2010-10-08)
Ett stort och varierat utbud av bakteriearter koloniserar den mänskliga kroppen. Denna normala bakterieflora är viktig för en sund utveckling av immunförsvaret, förebyggande av smitta från sjukdomsalstrande organismer samt...
Hälsa med fettsyror (2010-09-01)
Omega fettsyror är viktigt för hjärthälsa både hos friska personer samt för redan kärlsjuka patienter. Forskning har visat att omega fettsyror minskar risken för oregelbunden hjärtrytm. Omega fettsyror sänker också blodfetterna, minskar bildningen av aterosklerotiska avlagringar i blodkärlen samt sänker blodtrycket (1). Det...